Imorgon är det 16 dagar kvar av graviditeten och det var på den dagen som Mila föddes. Jag tror dock inte att denna bebisen har lika bråttom ut som vår lilla prinsessa hade. Men jag kan ha fel. Just nu hoppas jag nästan det eftersom det är tungt och svårt att finna ork och kraft att ta sig an varje dag med alla sysslor de kommer med. Jag har i mitt huvud gjort en kompromiss och sagt att den 25e får bebisen komma, inte för tidigt, inte för sent och framförallt på våffeldagen! Jag är så sugen på våfflor. Vill bara mumsa i mig mängder toppade med glass och sylt!
Jag var hos barnmorskan i tisdags och allting såg fint ut då. Bebisen har växt och pulsen var fin. Jag är så svullen nu så efter blodproven så fortsatte blodet att forsa ut på golvet i rummet. Jag fick ha dubbla åtsittande plåster för att få stopp på blodet. Händerna och fötterna värker så mycket och kraften är borta.
Jaha, vad mer är nytt?
*Jag har bränt min handled idag när jag skulle vara snäll och koka broccoli åt Tom.
*Min mamma kom med så mycket mat till frysen att det numera ramlar ut varor varje gång man öppnar en låda.
*Jag startade en ny omgång sådder och satte in i den lilla toalettens dusch med belysning ovanför. Känns som att jag har nått en ny nivå av mitt odlande när ledlampor och sladdar hänger kors och tvärs i badrummet...
Här är den pigga mamman med brännskada och svullna händer och fötter!
