W17
Som jag har nĂ€mnt innan nĂ€r det gĂ„r bra en period sĂ„ vĂ€ntar man bara pĂ„ att det skall gĂ„ dĂ„ligt. Det kan inte vara sol hela tiden och denna vecka bröt helvetet lös. I alla fall hos mig. Det började med en person pĂ„ företaget som har missskött sitt jobb i en vĂ€ldigt viktig position. Jag löste problemet pĂ„ egen hand och tĂ€nkte inte sĂ„ mycket mer pĂ„ det. PĂ„ onsdagen fĂ„r jag ett argt samtal och jag ifrĂ„gasĂ€tter varför personen gapar och Ă€r sĂ„ arg. Jag blev rasande och jag sade att det sĂ€ttet beter vi oss inte pĂ„ punkt slut. Personen ursĂ€ktade sig men visade sig spela ett fult spel och gĂ„r bakom ryggen pĂ„ mig och beklagar sig till personer pĂ„ Ă€nnu tyngre poster. PĂ„ torsdagen fĂ„r jag ett samtal som blir droppen som fick bĂ€garen att rinna över. Jag sa att det Ă€r ingen mening vi diskuterar detta pĂ„ telefon men ni Ă€r vĂ€lkomna till mig sĂ„ diskuterar vi saken. Personen ger sig inte och jag tappar det totalt. Jag förklarar hela historien frĂ„n början och personen blir helt chockad och sĂ€ger Ok, Ok, jag borde veta att du alltid har fakta och det rĂ€cker nu. -NEJ, sa jag DET RĂCKER INTE och förklarade vidare. Personen i luren blir helt tyst och sĂ€ger sen. -Hur mĂ„r du dĂ„? -Ja, förutom att du gjort mig vansinnigt förbannad sĂ„ mĂ„r jag JĂTTEBRA. HEJDĂ
. Personen kom som en hund med svansen mellan benen och bad att fÄ lite mer förstÄelse och dÄ berÀttade jag precis som det var och dÄ stÀllde sig denna personen lika frÄgande som jag till hÀndelsen. Om man bara lyssnar frÄn första början sÄ hade vi sluppit allt det hÀr.