I denna gravidvecka, 37, är det vanligt att man får förvärkar, mensvärk-liknande kramper som också gör att magen blir hård. Förutom detta så är det oftast nu det blir jobbigt att sova och många tycker också att det är tungt och längtar till förlossningen. Jag upplever fortfarande inte att det är tungt eller jobbigt. Det är bara ett annat tillstånd som kräver anpassning. Jag sover i kortare perioder och jag måste gå med benen tätt ihop för att bäckenet inte skall påfrestas för mycket. Det är normalt att känna sig otymplig. Jag menar barnet är cirka 46cm långt och väger någonstans mellan 2.8 och 3kg denna vecka. Allt detta enligt Preglife-appen. Jag får alla värden på måndag då jag har ultraljudstid.
Åter till varför jag tror att jag befinner mig i graviditeten. Mina förvärkar började redan i slutet av vecka 35. Vaknade med smärta två mornar i rad och blev fundersam på om det nu började bli dags. Jag försökte ta det lugnare och sedan dess har jag fått detta en gång till på kvällen i början av vecka 36. Men nu är skolterminen klar och jag har valt att inte fortsätta med sista terminen nu direkt utan pausar för att kunna vara här och nu i detta livsskede. Det känns som rätt beslut och jag känner mig redo för att lära mig allt om vad livet egentligen handlar om! Men vet ni, jag tror jag kommer sakna denna sedan...
